- Startsida
- Vad är SOS Aktuellt?
- Tidningen
- KONTAKTA OSS
- PRENUMERERA
- Händelsekalender
- Annonsera
- Respons
- handikappförbundet
- länkar
Tillbaka
- Modellen bygger på delaktighet och klientinflytande, säger Martina Lindholm-Erikson som är avdelningssköterska vid Dagklinken inom Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) och Thomas Erickson som rehabiliterare vid samma enhet.
Namnet Dagkliniken är för övrigt otydligt och väcker frågor och därför hoppas man på ett namnbyte inom kort, ett förslag till nytt namn är Psykiatriska rehabiliteringsenheten.
Vad har hjälpt?
Psykiatrisk rehabilitering kom i fokus när man började skriva ut patienter från sjukhus utan att det fanns några stödjande system till deras hjälp. I Boston men också på annat håll, till exempel i Holland, började man under 1980-talet forska i rehabiliteringsmodeller – har de som varit sjuka återhämtat sig och vad har i så fall hjälpt dem? Utgående från resultaten försökte man systematisera åtgärder och hitta en teknik som hjälper en person med allvarlig psykisk funktionsnedsättning att återhämta sig.
Återhämtning innebär enligt en definition som anammats inom ÅHS ”en djup personlig och unik förändringsprocess av attityder, värderingar, känslor, mål och/eller roller. Det är ett sätt att leva ett tillfredsställande, hoppfullt och konstruktivt liv även inom ramen för de begränsningar som sjukdomen ger. Återhämtning innebär att man skapar nya målsättningar och ny mening med sitt liv och om att växa förbi den katastrof den psykiska sjukdomen åsamkat.”
Via Halland till Åland
Metoden från Boston kom till Malmö i Sverige på 1990-talet och spred sig för några år sedan till Hallands län. Där fick några från Dagkliniken på Åland tack vare ett EU-projekt möjlighet att ta del av utbildningen och nu har de i sin tur kunnat utbilda sina kolleger.
- Det är inte vi som arbetar inom rehabiliteringen eller klientens anhöriga som ska ta över och mer eller mindre ovanför en klients huvud bestämma var han eller hon ska bo och vad han eller hon ska göra på dagarna utgående från vad vi tycker att skulle passa eller vad som går att ordna. Istället ska vi på olika sätt, till exempel genom samtal och intervjuer, ta reda på vad klienten själv vill. Klienten ska själv sätta upp sina mål och vi ska stöda honom eller henne att nå dem.
På basen av en funktionsbedömning avgörs sedan vad som behövs för att nå målen – kanske en uppgradering av betygen, en kurs eller något annat?
- Den egna motivationen är den bästa moroten för att nå sina mål, säger Martina Lindholm-Erikson och Thomas Erickson.
Målgruppen är personer med allvarlig psykisk funktionsnedsättning och ibland kan det gå snabbt att fastställa klientens mål, ibland kan det ta länge och kräva en bra kontakt mellan rehabiliterare och klient. En del verkar inte vilja någonting medan andra kan ha väldigt högtflygande planer.
- Vi sätter oss inte på någon med vidlyftiga idéer, eventuella gränser kommer naturligt när man diskuterar hur man ska nå en klients mål. Om en klient säger att han är nöjd med sin nuvarande situation kan vi inte tvinga honom till andra åtgärder, sista ordet är alltid klientens, säger Thomas Erickson.
Lindholm-Erikson och Erickson säger att man vill ge makten till den enskilda människan, i det här fallet klienten.
- Varje människa äger sitt liv.
Kontroll över symptom
Personalen vid Dagkliniken har tjocka manualer att tillgå och materialet sägs vara otroligt strukturerat men det kan också anpassas efter varje individ.
- Forskningen har visat att två tredjedelar av vår målgrupp kan återhämta sig med rätt behandling, tidigare trodde man att en person med exempelvis diagnosen schizofreni var dömd att leva med sin sjukdom resten av livet. Att återhämta sig behöver inte heller betyda att man är helt symptomfri men att man har kontroll över sina symptom, säger Thomas Erickson.
- Sjukdomen är bara en del av en människa, inte hela människan, tillägger han.
Samverkan med myndigheter och andra instanser är viktig och helst så att även de arbetar enligt samma modell, till exempel personal vid arbetsförmedlingen och socialarbetare inom kommunerna. Det är också viktigt att behovet förstås på politisk nivå så att det finns lämpliga studie- och arbetsplatser att erbjuda.
Får respons
Personal från Dagkliniken talar för ökad öppenhet – Dagkliniken finns mitt i Mariehamn och inte på någon undangömd plats – men de träffar också sina klienter på andra platser om så önskas, till exempel på ett kafé eller under en promenad eller biltur.
De anställda är också aktiva inom föreningen Reseda, Ålands intresseförening för psykisk hälsa, och i Ålands Fountainehouse Pelaren.
- Där får vi bra feedback på vårt arbete och får veta vad som är bra och vad som behöver förändras, säger Martina Lindholm-Erikson.
Text&&bild: Helena Forsgård
Åland föregångare med ny metod för psykiatrisk rehabilitering
24.08.2010
På Åland är man först i Finland med att tillämpa en modell för psykiatrisk rehabilitering som utvecklats i Boston i USA. Modellen går kort sagt ut på att klientens egna mål styr rehabiliteringen, det är inte professionella vårdare eller anhöriga som bestämmer vad som ska göras.
- Modellen bygger på delaktighet och klientinflytande, säger Martina Lindholm-Erikson som är avdelningssköterska vid Dagklinken inom Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) och Thomas Erickson som rehabiliterare vid samma enhet.
Namnet Dagkliniken är för övrigt otydligt och väcker frågor och därför hoppas man på ett namnbyte inom kort, ett förslag till nytt namn är Psykiatriska rehabiliteringsenheten.
Vad har hjälpt?
Psykiatrisk rehabilitering kom i fokus när man började skriva ut patienter från sjukhus utan att det fanns några stödjande system till deras hjälp. I Boston men också på annat håll, till exempel i Holland, började man under 1980-talet forska i rehabiliteringsmodeller – har de som varit sjuka återhämtat sig och vad har i så fall hjälpt dem? Utgående från resultaten försökte man systematisera åtgärder och hitta en teknik som hjälper en person med allvarlig psykisk funktionsnedsättning att återhämta sig.
Återhämtning innebär enligt en definition som anammats inom ÅHS ”en djup personlig och unik förändringsprocess av attityder, värderingar, känslor, mål och/eller roller. Det är ett sätt att leva ett tillfredsställande, hoppfullt och konstruktivt liv även inom ramen för de begränsningar som sjukdomen ger. Återhämtning innebär att man skapar nya målsättningar och ny mening med sitt liv och om att växa förbi den katastrof den psykiska sjukdomen åsamkat.”
Via Halland till Åland
Metoden från Boston kom till Malmö i Sverige på 1990-talet och spred sig för några år sedan till Hallands län. Där fick några från Dagkliniken på Åland tack vare ett EU-projekt möjlighet att ta del av utbildningen och nu har de i sin tur kunnat utbilda sina kolleger.
- Det är inte vi som arbetar inom rehabiliteringen eller klientens anhöriga som ska ta över och mer eller mindre ovanför en klients huvud bestämma var han eller hon ska bo och vad han eller hon ska göra på dagarna utgående från vad vi tycker att skulle passa eller vad som går att ordna. Istället ska vi på olika sätt, till exempel genom samtal och intervjuer, ta reda på vad klienten själv vill. Klienten ska själv sätta upp sina mål och vi ska stöda honom eller henne att nå dem.
På basen av en funktionsbedömning avgörs sedan vad som behövs för att nå målen – kanske en uppgradering av betygen, en kurs eller något annat?
- Den egna motivationen är den bästa moroten för att nå sina mål, säger Martina Lindholm-Erikson och Thomas Erickson.
Målgruppen är personer med allvarlig psykisk funktionsnedsättning och ibland kan det gå snabbt att fastställa klientens mål, ibland kan det ta länge och kräva en bra kontakt mellan rehabiliterare och klient. En del verkar inte vilja någonting medan andra kan ha väldigt högtflygande planer.
- Vi sätter oss inte på någon med vidlyftiga idéer, eventuella gränser kommer naturligt när man diskuterar hur man ska nå en klients mål. Om en klient säger att han är nöjd med sin nuvarande situation kan vi inte tvinga honom till andra åtgärder, sista ordet är alltid klientens, säger Thomas Erickson.
Lindholm-Erikson och Erickson säger att man vill ge makten till den enskilda människan, i det här fallet klienten.
- Varje människa äger sitt liv.
Kontroll över symptom
Personalen vid Dagkliniken har tjocka manualer att tillgå och materialet sägs vara otroligt strukturerat men det kan också anpassas efter varje individ.
- Forskningen har visat att två tredjedelar av vår målgrupp kan återhämta sig med rätt behandling, tidigare trodde man att en person med exempelvis diagnosen schizofreni var dömd att leva med sin sjukdom resten av livet. Att återhämta sig behöver inte heller betyda att man är helt symptomfri men att man har kontroll över sina symptom, säger Thomas Erickson.
- Sjukdomen är bara en del av en människa, inte hela människan, tillägger han.
Samverkan med myndigheter och andra instanser är viktig och helst så att även de arbetar enligt samma modell, till exempel personal vid arbetsförmedlingen och socialarbetare inom kommunerna. Det är också viktigt att behovet förstås på politisk nivå så att det finns lämpliga studie- och arbetsplatser att erbjuda.
Får respons
Personal från Dagkliniken talar för ökad öppenhet – Dagkliniken finns mitt i Mariehamn och inte på någon undangömd plats – men de träffar också sina klienter på andra platser om så önskas, till exempel på ett kafé eller under en promenad eller biltur.
De anställda är också aktiva inom föreningen Reseda, Ålands intresseförening för psykisk hälsa, och i Ålands Fountainehouse Pelaren.
- Där får vi bra feedback på vårt arbete och får veta vad som är bra och vad som behöver förändras, säger Martina Lindholm-Erikson.
Text&&bild: Helena Forsgård